Miljöräkenskapernas data presenteras dels för ett visst år och dels efter bransch/produkt eller för en viss variabel. Det innebär att man måste välja ingång för att se tabeller över de två övriga dimensionerna.

Oavsett om man går in på branschdata, slutlig användning eller privat konsumtion så möts man av följande val.

De olika valen innebär:

Miljöprofil

Om man väljer att studera data per år så finns möjligheten att få ut resultaten i form av sk Miljöprofiler.

Detta innebär att olika branschers andel av utsläpp, energianvändning, BNP eller sysselsättning visas i stället för de absoluta talen eller intensitetsmått.

År.

Här väljer man ett visst år och kan för det året välja vilka variabler (utsläpp, bränsleförbrukning, förädlingsvärde etc.) man vill studera för alla branscher i produktion eller produkter till slutlig användning eller enbart till privat konsumtion.

Man börjar med att välja året i fråga från den första listan.

Under de tre flikarna Utsläpp, Energi och Ekonomi finns alla variabler. Man väljer variabler genom att klicka på dem en och en eller genom att hålla musknappen nere och markera fler samtidigt. De flyttas då automatiskt över till boxen med Valda variabler.

För varje flik finns det kortare förklaringar till de olika variablerna

Om man nu trycker på Fortsätt visas de faktiska värdena för de variabler man valt för det aktuella året. De fördelas på branscher eller produkter beroende på ingång.

Man kan även välja att få värdena presenterade som intensitetsmått, t.ex. som Ton CO2 per Miljon Kronor förädlingsvärde, för att t.ex. jämföra mellan branscher/produkter. Dessa data kan också användas i vidare beräkningar för livscykelanalyser eller i miljöledningssystem.

Om man vill ha intensiteter så klickar man in rutan Välj divisionsvariabel och väljer nämnare från den lista som dyker upp. Observera att med små värden i nämnaren kan förändringar i serien ge stora utslag.

Bransch (Produkt)

Nästa ingång håller branschen (eller produkten om man väljer slutlig användning eller privat konsumtion på startsidan) konstant så att man kan studera utvecklingen i variablerna över åren.

Man börjar med att välja bransch/produkt. Om man går vidare här så får man upp de faktiska värdena för alla variabler över tiden för denna bransch/produkt.

Det finns emellertid andra möjligheter att studera dessa tidsserier. Man kan se resultatet som intensiteter eller som indexerade serier eller som en kombination av dessa.

Om man vill se det som intensitet kryssar man i rutan Välj divisionsvariabel och väljer vilken variabel som skall utgöra nämnare.

Om man vill ha en indexerad serie, som visar utvecklingen procentuellt i förhållande till ett basår, kryssar man i rutan Index och väljer sedan basår.

Indexerade serier är användbara för att studera frågor som har med decoupling (frikoppling) att göra. Då kan man t.ex. göra indexerade serier av Förädlingsvärde i fasta priser och utsläpp av CO2.

Variabel

Den sista ingången håller variabeln konstant och visar resultat uppdelat på bransch/produkt över tiden.

Först väljer man variabel. Här finns alla emissioner, energivariabler och ekonomiska variabler med.

Sedan väljer man om dessa skall visas som absoluta tal eller om de skall uttryckas som intensiteter (Välj divisionsvariabel) och/eller indexeras (Index/basår).

Precis som i den första ingången, med året konstant, kan man här läsa om de olika variablerna i panelen längre ner.

Resultaten - Tabeller och diagram

När man valt ingång, och beroende på ingång, år, variabler, bransch/produkt och därefter tryckt Fortsätt så kommer valda data upp i en tabell.

Det kan se ut så här om man går in på ett visst år. Övriga ingångar får åren i kolumnerna.

Det finns tre flikar:

Tabell: Här visas alla data för de tre dimensionerna i absoluta tal, som intensiteter eller index beroende på vad man valt.

Valda data: Här visas de rader man väljer i den första tabellen. Detta ligger till grund för den grafiska presentationen i diagrammet.

Diagram: Här visas de valda serierna i diagram.

Flik 1 - Tabell

På första fliken (Tabell) finns det dessutom en uppsättning knappar.

Välj rad(er): Markera den rad eller de rader du vill studera i diagram och klicka här. Du kan dra med musen och markera fler rader. (Markera i kolumn 1).

Du kan även hålla nere Ctrl-tangenten och klicka på flera.

Aggregera rad(er): Om du vill aggregera (summera) värden för olika branscher/produkter så markerar du först raderna och klickar sedan här. Då kan du ge dina summerade rader ett namn.

När du skrivit ett namn på aggregatet trycker du på Välj aggregerat. Då förs din skapade serie över till Valda rad(er)

Aggregeringen ger inte rätt värden för de fastprisberäknade ekonomiska variablerna, dvs Produktions- och förädlingsvärde, respektive slutlig användning och privat konsumtion. Dessa beräknas med kedjeindex på den ursprungliga aggregeringsnivån.

Sortera: Resultaten redovisas i den ordning klassificeringarna ger. Man kan emellertid sortera om värdena i fallande eller stigande ordning utifrån en vald kolumn.

Börja med att klicka i det kolumnhuvud du vill sortera efter. Då markeras kolumnen.

Därefter klickar man på Sortera. Första gången man klickar sorteras data fallande. Nästa gång stigande. När man använder sorteringsfunktionen dyker dessutom en extra knapp upp – Ej sorterad – som kan användas för att få tillbaka den osorterade tabellen.

Spara till fil: Om man vill spara ner tabellen för vidare bearbetning så trycker man här. Då öppnas en dialogruta som frågar vad man vill göra med tabellen som nu är i Excelformat.

Om man trycker öppna så öppnas den i browsern. Om man trycker spara så öppnas en vanlig ”Spara som”-dialog och man får välja var Excelfilen skall sparas på den egna datorn. Det första alternativet är främst tänkt att användas då man vill kopiera ett mindre antal värden med alla decimaler för att sedan klistra in i en annan applikation.

EM respektive EN. Om man kommer in via branschingången så kommer det även upp en möjlighet att direkt välja bränslebalans (EN) eller utsläppsbalans (EM) för branschen i fråga.

Sparat urval dyker upp som en valmöjlighet då man valt att spara en samling valda rader eller aggregat från nästa tabell. Man slipper välja rader och göra aggregeringar igen om man vill byta år, bransch/produkt eller variabel.

Använd klartext: Alla branscher/produkter och variabler kan redovisas i såväl kortare koder som klartext. Man går mellan dessa genom att trycka på denna knapp.

När man valt klartext så ändras texten på knappen till Använd koder. (Ev. valda rader försvinner då).

Decimaler: Här ställer man det antalet decimaler som skall visas i tabellerna. För absoluta värden är det oftast satt till 0 decimaler. Om man vill ha Miljöprofiler är det 2 decimaler.

Det valda antalet decimaler påverkar inte data som sparas ner. Där följer alltid alla decimaler med.

Det är viktigt att komma ihåg att det stora antalet decimaler inte alltid avspeglar exakthet i de redovisade siffrorna. Många av resultaten beräknas genom olika fördelningsmodeller som ger en skenbar exakthet om man ser till antalet decimaler.

Flik 2 - Valda data

Fliken Valda data visar de rader man valt i resultattabellen.

Här finns det fem knappar:

Ta bort rad: Tar bort rader man inte vill ha med till diagram eller ladda ner

Spara till fil: Gör om de valda raderna till ett Excelark som kan visas i browsern eller laddas ned till den egna datorn

Töm som tar bort de rader man valt.

Spara urval används om man vill behålla de rader/aggregat man gjort för att studera ett annat år, bransch/produkt eller variabel. Om man klickar på Spara urval dyer knappen Sparat urval upp på den första tabellen.

Decimaler: Ger möjlighet att ställa om antalet decimaler i den visade tabellen.

Flik 3 - Diagram

På diagramfliken presenteras de valda raderna grafiskt.

Här finns det två knappar.

Skriv ut: Skapar en GIF-fil för nedladdning. När man trycker på Skriv ut dyker det upp en ny rad under knappen. Klicka på denna för att öppna ett nytt fönster där man kan välja att spara ned bilden till den egna datorn.

Inställningar: Här kan man göra olika saker.

Man kan lägga in en rullningslist (scrollbar) i diagrammet om det finns många variabler eller observationer som annars gör diagrammet oöverskådligt.

Man kan skifta rad/kolumn i diagrammet dvs. ändra grupperingsvariabel.

Man kan öka höjd eller öka bredd på diagrammet, vilket kan behövas för att utskrift skall ge ett bra resultat.

Diagramtypen anpassas till det som skall visas. Om det är enskilda variabler som skall visas för ett antal branscher/produkter för ett visst år så blir det stående stapeldiagram.

För Miljöprofiler, som visar andelar för olika variabler för ett antal branscher/produkter visas det i liggande stapeldiagram.

I diagram som visar tidserier visas det antingen linjediagram eller staplade areadiagram. Det senare är framför allt användbart om man t.ex. vill studera bränslebalanser för en viss bransch över tiden.

För indexerade serier används linjediagram. Detta är vanligt om man vill följa en eller flera variabler över tiden för en viss bransch eller för en variabel för flera branscher/produkter.

Diagrammen är direkt kopplade till data vilket innebär att man kan hålla musen över en viss punkt och få information om just den observationen. Detta är användbart om antalet variabler/branscher/produkter blir större och det är svårare att särskilja de olika färgerna på serierna.

Simulering

Det finns två simuleringsmodeller som enbart skiljer sig åt i hur detaljerat de beskriver sektorerna i ekonomin. Med sektor menas i detta fall bransch eller slutlig användning. En är på 7 sektorer och slutlig användning och den andra ligger på 52 sektorer och slutlig användning. De bägge modellerna hanteras identiskt.

Sidan har fyra områden:

1) Ämne och kalkylår.

Referensåret är 2000. Detta gäller för alla ingående komponenter, dvs. slutlig inhemsk användning, import till slutlig användning, Input-Outputmatris, energiintensiteter, energimix och emissionsintensiteter. Man kan antingen välja att själv ändra på värdena i någon av komponenterna eller att hämta in komponenter (förutom Input-Outputmatrisen) från ett annat år. Detta blir då kalkylåret. Kalkylårets värden kan sedan ändras.

Här väljer man även det ämne för vilket man vill studera förändringar i utsläpp.

När man ändrar ämne eller kalkylår nollställs alla tabeller och eventuella ändringar man gjort manuellt.

2) Komponenterna

I bilden till vänster på skärmen ser man de komponenter där enskilda värden kan justeras. Man kan klicka på figuren och gå mellan komponenterna. De gråa delarna, dvs. Input-Outputmatrisen och de resulterande produktionsvärdena, går ej att ändra.

3) Inmatning

I den övre tabellen visas värdena för referensåret samt kalkylåret eller de egna modifieringarna. I rubriken ovanför tabellen framgår vilken komponent det rör sig om. Man kan navigera mellan komponenter med pilen/pilarna ovanför tabellen eller genom att klicka i figuren till vänster.

Om man vill ändra ett värde så dubbelklickar man i cellen (eller clickar och trycker mellanslag) för absolutvärde eller procentuell nivå i förhållande till referensåret (Diff %). När alla ändringar är gjorda för en viss komponent så trycker man på knappen Uppdatera. Ändringsbara siffror är markerade i blått.

4) Resultat

Den nedre tabellen visar resultaten för det valda ämnet fördelat på de branscher (och slutlig användning) som förorsakar emissionerna i produktionen.

Ovanför resultattabellen finns ett antal radioknappar. Där väljer man:

- Vilken typ av emissioner man vill se. Valet står mellan emissioner från fossila bränslen, biobränslen eller summan av dessa.

- Vilken systemgräns man vill se. Man kan välja inhemska emissioner, emissioner i andra länder till följd av import eller summan av dessa (Totalt).

Simuleringsmodellen -beräkningsgång

Simuleringsmodellen är en enkel, bransch gånger bransch, Input/Output (IO) model med 7 eller 52 sektorer. Till skillnad från de flesta IOanalyser så beräknas resultaten per producerande sektor istället för per produktgrupp i slutlig användning. Tanken är att resultatet skall visa samma perspektiv som Miljöräkenskapernas grunddata – per producerande bransch samt direkt från slutlig användning. Modellen räknar ut hur en förändring i en av komponenterna leder till förändring i utsläpp för alla producerande sektorer eller direkt från slutlig användning. Den IO modell som ligger till grund för beräkningarna är för år 2000. Detta är referensåret.

Man kan välja vilket ämne utsläppen skall gälla och även importera kalkylårsvärden för de olika komponenterna från ett annat år. Det enda som ligger fast är IO-matrisen (inversmatrisen) för 2000, vilket innebär att det inte går att göra en mer komplett dekomponering av förändringar i utsläpp mellan kalkyl- och referensåret. Värdena för övriga komponenter för övriga år har räknats om till 2000 års priser så att alla förändringar avspeglar volymförändringar. Komponenterna för slutlig användning avser output från bransch.

När ett eller flera värden i någon modul ändras och man klickar på Uppdatera så räknas alla resulat om. Beräkningen följer modellens uppläggning i figuren:

Fyra värden skall beräknas:

Inhemska emissioner per sektor för biobränslen

Inhemska emissioner per sektor för fossila bränslen

Emissioner i andra länder per sektor för biobränslen

Emissioner i andra länder per sektor för fossila bränslen.

Emissioner i andra länder beräknas som skillnaden mellan totala emissioner och inhemska emissioner.

Modellen gör två beräkningar som sker parallellt. Beräkningen av inhemska emissioner använder slutlig användning på inhemskt producerade produkter. Denna multipliceras med den inhemska Leontief-inversen. Resultatet blir en matris med de nödvändig produktionsvolymerna per sektor och branschprodukter. Denna matris multipliceras med vektorn för energiintensiteter (bränsleanvändning i TJ per MSEK) per sektor. Denna matris multipliceras med två vektorer som anger andelar av bränslemixen per sektor som kommer från fossila respektive biobränslen. Det ger två matriser – en för biobränsleanvändning och en för fossilbränsleanvändning i TJ. Dessa multipliceras med respektive emissionsintensiteter per sektor vilket ger emissioner från de olika sektorerna. De resulterande vektorerna fås genom att summera längs raderna.

Samma beräkningsrutin görs för de totala utsläppen, dvs. inhemska plus i andra länder. Här läggs importerade produkter i slutlig användning och som insatsvaror till beräkningarna. När totalvärdena beräknats fås utsläppen i andra länder per sektor som skillnaden mellan de totala och de inhemska från ovan.

Nedan ges en mer formell beskrivning av beräkningsmodellen samt dess koppling de olika komponenterna.

där:

Inhemska emissioner från fossila respektive biobränslen per sektor

Totala emissioner per sektor från fossila och biobränslen, dvs. inhemska emissioner plus emissioner i andra länder.

Det innebär att utsläpp från fossila bränslen i andra länder kan beräknas som . Detsamma gäller för biobränslena.

Beräkningsmodellen innehåller:

# elementvis multiplikation

en kolumnvektor för att summera emissionmatriserna längs raderna

en vektor av inhemska emissionkoefficienter per sektor för biobränsle per TJ bränsleanvändning

en vektor av inhemska emissionskoefficienter per sektor för fossila bränslen per TJ bränsleanvändning.

vektor med andelar av total bränsleanvändning per sektor som är fossilt bränsle

vektor med andelar av total bränsleanvändning per sektor som är biobränsle

vektor med total bränsleanvändning per sektor

den inhemska inversmatrisen

inversmatris för de totala effekterna, dvs. både inhemskt och i andra länder.

- den inhemska insatsmatrisen

- insatsmatrisen för importerade insatsvaror

- vektor med produktionsvärden per sektor

Dessa används för att skapa:

och

- inhemsk slutlig användning av inhemskt producerade produkter

- inhemsk slutlig användning av importerade produkter

Modellen innehåller dessutom emissioner direkt från slutlig användning, via den privata och offentliga konsumtionen av bränslen för transport och uppvärmning. Dessa värden räknas från energiintensiteten per MSEK av den slutliga användningen av energiprodukter som sedan appliceras på bränslemix och emissionskoefficienter för den slutliga användningen.

Exempel på uttag/analys

Exempel 1: Benchmarking för eget företag eller bransch

Miljöräkenskapernas data kan användas för olika typer av sk Benchmarking, t.ex att jämföra hur det går för ett visst företag gentemot övriga i branschen eller en bransch gentemot andra i branscher eller ekonomin i sin helhet.

Man kan få en enkel benchmarking på följande sätt.

1) Gå in på Miljöräkenskapsdata -> Produktion -> Branschdata och välj Variabel .

2) På nästa sida väljer man den variabel man vill studera, t.ex Koldioxid.

3) att få en vettig jämförelse så väljer man att dividera utsläppen med branschens förädlingsvärde.

4) Därefter går man vidare och kommer till den första tabellen där alla branschers utsläppsintensiteter för CO2 i förhållande till Förädlingsvärde visas för alla år, dvs. 1993-2003.

5) I denna lista väljer man först ut den bransch, t.ex. Kemisk industri, man är intresserad av och trycker på Välj Rad(er).

6) Därefter väljer man jämförelseobjekt. Man kan ta hela tillverkningsindustrin. Då markerar man alla rader från SNI 15-16 till och med SNI 39. Därefter trycker man Aggregera rad(er) och ger den skapade serien ett namn. Här har den fått namnet Tillverkning.

Man kan lägga till flera referensserier, t.ex Summa Näringsliv för att få med genomsnittet i hela ekonomin.

7) Nu går man till fliken Diagram och där finns ett diagram över utvecklingen i utsläppsintensitet för den egna och referensbranscher/grupper för perioden 1992-2003.

Man ser då att Kemiindustrin CO2-intensitet har minskat under perioden och ligger under resten av Tillverkningsindustrin.

Exempel 2: Miljöprofil för egen bransch

Miljöräkenskapernas data kommer från olika domäner. Med ett konsistent klassificeringssystem är det enkelt att koppla data från olika variabler för att få fram tydliga nyckeltal eller indikatorer. En användbar indikator är den sk. miljö- eller branschprofilen som visar olika branschers bidrag till ekonomi, miljöpåverkan etc.

1) Gå in på Miljöräkenskapsdata -> Produktion -> Branschdata och välj År samt kryssa i Miljöprofil .

2) På nästa sida väljer man det år man vill studera samt de variabler som skall ingå – här är det utsläpp av Koldioxid Totalt, Elektricitetsanvändning, Fjärrvärmeanvändning, Förädlingsvärde (dvs bidrag till BNP) samt sysselsättning. Variablerna ligger på de olika flikarna. När de markeras flyttas de över till listan med Valda Variabler. Tryck Fortsätt.

3) Därefter går man vidare och kommer till den första tabellen där alla branschers värden för de valda variablerna visas. För branscherna uttrycks värdena i Andel av Näringslivet. För komponenterna i slutlig användning, t.ex. Privat Konsumtion, är det andel av slutlig användning. Klicka på knappen Använd klartext för att se namnen på branscherna och variablerna.

4) I denna lista väljer man ut de branscher som skall studeras, t.ex. Kemisk industri, Petroleum, Massa och Papper samt Parti- och Detaljhandel, man är intresserad av och trycker på Välj Rad(er).

5) Därefter kan man gå till Diagram och se resultatet. Man kan även välja att spara ner alla data eller de valda raderna för egna bearbetningar i t.ex. MS Excel.

6) Om man vill studera flera år så kan man trycka Skriv Ut och därefter Visa bild i separat fönster för utskrift. Då öppnas ett nytt fönster med den skapade bilden och man kan gå tillbaka och göra om samma operation för ett annat år. På fliken Valda rader finns en knappa som heter Spara urval denna kan användas för att i nästa omgång välja samma rader igen.

Om man vill ha samma rader så klickar man då på Sparat Urval på den första Tabell-fliken.

Exempel 3: Data till LCA – slutlig användning intensitet

En Livscykelanalys kan i bland kompletteras med data från Miljöräkenskaperna. Av olika skäl kan man inte samla in alla uppströmseffekter för alla ingående komponenter i Livscykelanalysen. Då kan man välja att skatta dessa värden med hjälp av värden som räknats fram med hjälp av Miljöräkenskapsdata och Input-Output Analys. Nu rör vi oss på efterfrågesidan i ekonomin och vill koppla emissioner till de produkter som går till slutlig användning. I exemplet vill vi få några mått på de indirekta inhemska emissionerna knutna till jordbruksprodukter.

1) Gå in på Miljöräkenskapsdata->Slutlig användning-> Inhemsk. Välj sedan Produkt och tryck på Fortsätt

2) Välj Jordbruk i produktlistan och kryssa i Välj Divisionsvariabel. På denna lista kan man välja Slutlig Användning Fast 2000 Baspris. Resultaten visar då t.ex. ton utsläpp av CO2 per MKr i slutlig användning, dvs hur många ton varje köpt Miljon Kronor av jordruksprodukter drar med sig i produktionen genom alla produktionsled fram till slutlig konsument.

3) Efter att ha tryckt Fortsätt kan man nu i första tabellen välja de variabler som är av intresse. Här har vi valt utsläpp av koldioxid från stationära källor respektive mobila källor. Efter att ha markerat dessa rader och tryckt på Välj rad(er) kan man sedan se resultatet i diagramform.

Även om man är ute efter resultatet för ett visst år kan det vara en poäng i att köra fram en tidserie. Om det finns (svårförklarliga) skutt i värdena över tiden kan man välja ett genomsnitt för att få ett mer stabilt värde att använda i egna fortsatta beräkningar.

Exempel 4: IPP1 – Privat konsumtion rangordning för olika år

Under senare år har den privata konsumtionen varit i fokus för diverse utredningar. EU har lanserat den Integrerade Produktpolicyn där man skall se till produkterna och den miljöpåverkan de drar med sig i produktionen i ett livscykelperspektiv.

För att skaffa en snabb överblick över vilka produkter som drar med sig mest miljöpåverkan genom produktionsprocessen så kan man använda Miljöräkenskapsdata och Input-Outputanalys.

1) Gå in på Miljöräkenskapsdata->Privat konsumtion-> Inhemsk. Välj sedan Variabel och tryck på Fortsätt

2) Välj den variabel vi är intresserade av – i detta fall utsläpp av Koldioxid totalt. Tryck därefter Fortsätt.

3) I tabellen redovisas de utsläpp av koldioxid som beror på den privata konsumtionen för alla år och den produkt som ger upphov till utsläppen i produktionen. Klicka på Använd klartext. Klicka därefter på kolumnhuvudet t.ex för första året (1993) och klicka därefter på Sortera.

Vi har nu fått en ranking över de produkter som bidrar mest till utsläppen av koldioxid från den privata konsumtionen 1993.

4) Nu kan vi välja de 12 första – men hoppar över de tre första summeringsraderna – och tryck Välj rad(er). Gå sedan över till diagramfliken.

5) Om det är första gången detta görs visas diagrammet som linjediagram. Välj Inställningar och klicka på Area/Linje. Då kan man se de olika produkterna kumulativa bidrag till utsläppen av koldioxid.

Exempel 5: IPP2 – Intensiteter för olika produktgrupper

En enskild produkts bidrag till miljöbelastningen beror dels på hur utsläppsintensiv produktionen av produkten är och dels på hur mycket av produkten som faktiskt köps. Vi kan enkelt titta på utsläppsintensiteter med hjälp av Miljöräkenskapsdata och Input-Outputanalys.

1) Gå in på Miljöräkenskapsdata->Privat konsumtion-> Inhemsk. Välj sedan Variabel och tryck på Fortsätt

2) Välj Koldioxid totalt från variabellistan. Kryssa i Välj divisionsvariabel och välj Privat konsumtion MKr fasta mottagarpris 2000. Tryck Fortsätt.

3) Klicka på Använd klartext. Markera de 15 första raderna, dvs från Bröd- och spannmålsprodukter till och med Öl klass I och II. Tryck Aggregera rad(er). Ge aggregatet namnet Livsmedel och tryck Välj Aggregerat.

4) Gör samma sak för raderna med COICOPkoder som börjar på 04 och kalla detta aggregat för Bostad. Gör sedan samma sak för alla rader med COICOPkoder som börjar med 07. Kalla detta aggregat för Transporter. Det ger följande diagram på fliken Diagram.

Se animerad instruktion

Tillbaka till data-verktyget

MIR data och analys – en kort handledning

Struktur

Data i tre dimensioner